Demokratisk design på IKEA – Vad är det?

För en tid sedan besökte jag IKEAs museum i Älmhult, något jag verkligen kan rekommendera, särskilt om du har möjlighet att gå den guidade turen. Att höra om företagets historia, om hur Ingvar Kamprad redan i unga år letade affärsmöjligheter och tidigt började sälja pennor och annat kontorsmaterial, är på samma gång både imponerande och stimulerande. Några misslyckande ledde så småningom fram till att det var möbler han skulle inrikta sig på. Och redan tidigt blev strategin att erbjuda produkter till de breda massorna, därför blev ett lågt pris en oerhört viktig del.
För att lära mig lite mer om hur IKEA jobbar med innovation och produktutveckling köpte jag boken ”IKEA Democratic design”. Med hjälp av boken blir några saker blir väldigt tydliga:

Vision och affärsidé

Att driva ett framgångsrikt innovationsarbete bygger på att det finns en stark vision och affärsidé som är känd och förankrad hos medarbetarna.
IKEAs vision är ”att skapa en bättre vardag för de många människorna – för våra kunder, men även för våra leverantörer och människorna som jobbar hos våra leverantörer.” Affärsidén är ”att erbjuda ett brett sortiment av väldesignade och funktionella heminredningsartiklar till så låga priser att så många som möjligt har råd att köpa dem.”
Dessa verkar verkligen vara förankrade hos IKEAs medarbetare ,och baserat på dessa kan beslut tas på alla nivåer utan att hela tiden vänta på att beslut ska fattas högre upp i organisationen.

Kultur som tillåter misslyckande

”Det är helt OK att göra misstag, bara man lär sig något av dem.” Risken är att det bara är en läpparnas bekännelse, men organisationer som är riktigt framgångsrika med innovation ser till att det verkligen gäller. Motsatsen, ”Management by fear”, är ingen bra ledarskapsfilosofi för att stimulera kreativitet och innovation. IKEA erkänner i boken till och med att man misslyckats med att lära av sina misslyckanden. Två gånger har man försökt sig på luftfyllda möbler men ingen av gångerna har det blivit någon framgång.

Externa influenser

IKEAs utvecklingsavdelning är förhållandevis liten med tanke på hur stort företaget är. Inte minst därför är det viktigt att ta in externa resurser i innovationsarbetet. De tydligaste exemplen är samarbete med välkända formgivare och samarbeten med underleverantörer, men mer udda inslag förekommer också, som t ex besök i en ”bambu-by” i Kina där viktiga idéer om bambu kom till.

”Besatthet” leder till innovationer

Flera av de medverkande i boken pratar om att de är ”besatta” av att hitta en lösning. Historien om de två ”genier” som under 10 års tid arbetade med sin idé innan de fick fram en fungerande lösning är det tydligaste exemplet. Kanske handlar det om (småländsk?) envishet, snarare än besatthet, men det är tydligt hur viktigt det är att verkligen orka driva sin idé ända i mål. Bland de framgångsrika innovatörerna är det också många som jobbat väldigt länge på IKEA, mellan 25 och 45 år, vilket gett dem en oerhörd kunskap om kundernas behov och möjliga tekniska lösningar.

IKEA och ”Demokratisk design”

IKEA kallar sin modell för produktutveckling ”IKEA Democratic design”: IKEA ska erbjuda ”Bra design för de många människorna genom att erbjuda väl formgivna inredningslösningar med fantastisk form och funktion, hög kvalitet, byggda med fokus på hållbarhet och till ett överkomligt pris.”

Grunden är alltså fem ”principer”, alla lika viktiga, som ska balanseras i alla projekt:

  • Form
  • Funktion
  • Kvalitet
  • Hållbarhet
  • Lågt pris

Det som vore intressant att få veta mer om är hur arbetet med att balansera de fem principerna går till i praktiken. Kvalitet och hållbarhet känns ju möjligt att mäta men hur ser acceptanskriterierna för form och funktion ut? När det gäller ”lågt pris” beskrivs ett projekt för att ta fram en LED-lampa för €1, och det var uttryckt som ett önskemål av Ingvar Kamprad men hur vet man att en stol har ”lågt pris”?

Demokratisk design innebär också att ”varje del av tillverkningskedjan har en representant (i utvecklingsprojekten) och alla har lika mycket att säga till om”.

Just när jag skulle summera mina intryck av ”IKEA Demokratisk Design” damp senaste numret av Harvard Business Review ner i brevlådan. I den finns en artikel av Gary Pisano med titeln ”The hard truth about innovative cultures”. I den sammanfattar han kraven på en innovationskultur i följande punkter (fritt översatt till svenska):

  1. Tolerera misslyckanden men inte inkompetens
  2. Vilja att experimentera men disciplinerat
  3. Psykologisk säkerhet men brutal uppriktighet
  4. Samarbete men individuellt ansvar
Samtliga fyra punkter lyser tydligt i boken IKEA Demokratisk Design, och på något sätt bekräftas väl därmed även Pisanos slutsatser.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *